Hökuggla

Det är en vintermorgon när gryningsljuset smyger sig in i kalldimman. De värmande solstrålarna målar om landskapet för varje minut. Vackert men råkallt.

bofara_redigerad-2

Vi har ett fågelskådarärende denna kyliga morgon. En hökuggla ska ha setts i byn Bofara utanför Kilafors. Vi har begett oss dit för att få en glimt av norrlandsugglan, som nu tycks ha kommit i större skaror från öster. Den drastiska termen invasion används ibland för att förklara fenomenet, när födan tryter i dess vanliga jaktmarker i rysksibiriska taigan. I dessa dagar klingar invasion från öster illa i mina öron. Nu är det dock bara sorkar och småfåglar som får se upp i Bofarabygden.

Ugglan finns mycket riktigt där, på en TV-antenn sitter den och spanar. Den granskar oss med sin skarpa blick och vi studerar den i våra teleobjektiv. Vi ser frostkristallerna i dunet kring ansiktet på ugglan. Den vänder snart bort blicken och spanar vidare efter något mer matnyttigt.

hokuggla_redigerad-1

Även vi vänder bort blicken för en stund. Fågelskådandet är en god förevändning för att komma ut i naturen. Landskapet framträder allt tydligare, det naturromantiska eller nästan impressionistiska sceneriet vi nyss beskådade är nu skarpt realistiskt.

 

Den vita och de svarta

sangsvan-jpg

Med några minuters mellanrum passerar tre stora fåglar ovanför mig, två sotsvarta korpar som följdes åt och en ensam bländande vit sångsvan med susande vingslag. Svanen  som passerade mig hade riktningen mot Alfta, där det fortfarande finns öppet vatten efter Voxnan. Alfta är passande nog  ett ortsnamn som är bildat av det gamla namnet för sångsvan ”alft”. Även korpens gamla namn ”ram” återfinns i många ortsnamn.

I en förfluten tid hade jag kanske sett på dem som  järtecken. Människor var uppmärksamma på det som skedde i naturen och dessa fåglar var kraftfulla symbolbärare.Den svarta korpen  förebådade om död och olyckor. Tankarna föll nog också på Odins korpar Hugin och Munin  som patrullerade över jorden och uppfattade allt , för att sedan rapportera till Oden.

korp_redigerad-1

 

Den vita svanen förde med sig ett annat budskap, den symboliserade skönhet och kärlek.  Kärleksgudinnan Afrodite sägs ha ridit på en svan. Pythagoras å sin sida ansåg att svanar var bärare av döda poeters själar. Konstnärer använder svanen för att symbolisera skönhet och oskuldsfullhet. Det syns bl.a. på vår granne Mårtens konstverk ”Jaktslottet” målad 1958. I det vackra hälsingelandskapet finns en ensam svan på en liten tjärn, med hoten och farorna lurar nära.  Ett hungrigt lejon och en svart tjäder som ödesfågel. Dock ingen korp i sikte.

bild_jaktslottet

Det går att tolka in ett hot både mot landskapet och den enkla naturnära människan i  Mårtens konstverk. De sammanhängande skogar som finns i bakgrundens blånande hälsingeberg är nu ersatta av ett kalhyggeslapptäcke. Bergens skogar har förvandlats till pengar och säkerligen glatt många aktieägare med  hemvist i en mer urban miljö. Hur människan i skogslandskapet påverkats av det moderna teknologiska samhället är nog mer komplicerat att få syn på. Fåglarna i skyn har inte gett mig  någon ledtråd om detta.

 

Troll med horn

1796 gjorde den  unge ”ingeniören”  Robsahm en resa i Bollnäs Finnskog på jakt efter brytbara  malmförekomster.

”Från Hellbo gick färden till Gällsjön över Granåsen, Harteåsen och Östansjöåsen alla med reslig skog, här och där härjad av finnar och utan andra märkvärdigheter att där sades finnas otroliga guldskatter, bevakade av troll med stora horn…”

Att det finns troll med stora horn i området kan även jag intyga, numera kallas de berguvar men tangerar fortfarande de övernaturliga när man möter dem. Om de bevakar guldskatter låter jag vara osagt, även om jag har en egen guldinmutning på finnskogen. Där har jag aldrig sett någon bevakande berguv och det betyder nog att min förhoppning om rika guldfyndigheter uteblir.

berguv

berguv

berg-skog

Döljer det sig några guldskatter här?

 

Vi som gillar gammelskog

De mänskliga mötena i mina gammelskogar är få. Varför förstår inte flera vilken kraft det ger att omfamna en gammelskog? Det är något märkligt som händer mig efter att ha vandrat i mjuk mossa i det dunkla skogsljuset. Det infinner sig ett lugn som i andras ögon jag alltid besitter. Det är här jag hämtar det lugnet. Bär med mig i en stressig skolvardag med kvalitetskvadrater och bedömningar  och betygsättande. Hujedamej.  Tur att det fortfarande finns några gammelskogar!

Helt ensam är jag inte i den gamla granskogen, ett stilla knackande, leder mig till en annan som älskar gammelskog. Den tretåiga hackspetten  har inte så många platser att hacka på. Det är just den här sortens skog som vi, den tretåiga och jag är beroende av.

tretåig hackspett gammelskog

Den tretåiga hackspetten

Skyddad skog

På jakt efter signalarter i en hotad skog går jag ned på knä. Kanske ett tecken på  vördnad men främst för  studera knäroten barrskogens vackra orkidé. Knäroten dokumenteras med GPS position och med foto. Nära intill växer kandelabersvamp på en grov asplåga. Nyss  hittade vi också rosenticka på en stormfälld gran. Tveklöst en nyckelbiotop!

Kommunen avsåg att sälja den här skogsområdet på 14 hektar för någon vecka sedan. Ett tips gjorde att vi i Naturskyddsföreningen tog en närmare koll på området som visade sig ha höga naturvärden.  Försäljningen blev stoppad och nu får området biotopskydd. Märkligt nog var området  inventerat nyligen. Då uppmärksammades inte naturvärdena utan endast virkesvolymen.  Naturskyddsföreningen har lyckats hindra flera avverkningar i närområdet den sista tiden.  Frågan är hur  de professionella skogsplanerarna som inte gör annat än planlägger avverkningar inte uppmärksammar det som vi som amatörer ser…

DSC_3308

Kandelabersvamp

knärot

Barrskogens orkidé knäroten

Rosenticka

Rosenticka

 

Skördemånad

Så är det plötsligt september, skördemånaden enligt den gamla bondepraktikan.  Nu finns maten runt knuten! Det är dessutom inte bara mat som erbjuds 20 meter från köket. Det bjuds på dofter, färger, smaker och dessutom ett arbete som känns ursprungligt och meningsfullt.

trädgård

trädgård (2)

dsc_0209

löken torkas

dsc_0087

kålrabbi

medhjälpare i trädgården

Under våren svärmade kålmal i sällan skådad mängd över odlingarna. Kålen blev snabbt perforerad av de små larverna. Så dök räddarna upp, en lövsångare- och talgoxe-familj som under ett par veckor hade kalas på kålmalslarver. Kålen repade sig snabbt och nu är den skördeklar!

vitkål 1

 

 

 

Ängslåtter vid Blixts

Första söndagen i augusti varje år slåttar Naturskyddsföreningen blomsterängen vid Blixts i Nordsjö Vallsta med traditionella metoder. I över 30 år har Naturskyddsföreningen hävdat ängen som slås med lie och slåtterbalk.  Ängshöet får sedan torka på hässjor. Skötseln med gamla metoder sker inte bara av nostalgiska skäl. Det är ett sätt att bevara den sällsynta ängsfloran. Flera av de växter som hittas på Blixts äng finns bara på ett fåtal andra ställen i landskapet.  Bland sällsyntheterna kan nämnas brudsporre och fältgentiana.

Vi fick känna på lite av det slit som det gamla bondesamhället bjöd på. Belöningen var doften av nyslaget ängshö, en skön arbetsgemenskap och inte minst fikat med svagdricka och getost.

Slåtter Blixts Nordsjö

Fältgentiana Blixts

Fältgentiana

Björnmossematta i Blybergsbo

Om hur man reder sig en säng av mossa:

Mossa lämpar sig på alla sidor efter kroppen så att näppeligen dunbäddar kan förliknas med den. Så länge mossan är grön har den elasticitet som en fjäder, ja denna säng är så mjuk som den kosteligaste bolster. Inte heller behöver man frukta att bli smittad av ohyra eller någon vidhängande sjukdom. Den gröna mossan förtar all stank och svett”

Carl von Linné

Blybergsbo1

 

Naturromantikerns morgon

I öster är himlen svagt rosafärgad av en ännu inte uppstigen sol. Själv är jag uppstigen men knappast rosig om kinderna. Sömnig men ändå glad att jag släpat mig upp halvfyra på morgonen. Jag lämnar byn med välklippta gräsmattor av kringvandrande robotgräsklippare.  Undrar i mitt sömniga tillstånd vad  det för norm som råder när ytan är så viktig? Även om jag inte äger en robotgräsklippare så är jag också en del av den normen.

Dit jag är på väg bekymrar jag mig inte om sådant, eller? Vårt vadande i materiella ting och allt annat strunt som omger oss påverkar oss sannolikt på ett djupare plan. Saknar vi  emotionella värden till något så tycker vi då att det är värt att bevara?  Blir klimathot och naturkatastrofer alltför abstrakt  när vi inte har en direkt relation till naturen.  Att vår naturalienation får konsekvenser är uppenbart när vårt välstånd räknas i materiell dynga som ödelägger vår planet.

En verklighetsflykt till en dimmig tjärn lättar sinnet. De dystra morgontankarna övergår sakta till inåtvänd glädje.

tidig morgon_Bodåker

Solen på väg upp i Bodåker

dimma finnskogssjö-1

Samma morgon vid Östra Saggen nära Rimsbo

sågtjärn_r

Sågtjärn

Dimmig morgon vid tjärnen

Dimmig morgon vid tjärnen

Älgmöten

Älgstammen har minskat betydligt på senare år i mina tassemarker. Det förklaras ofta med den ökade björn och vargstammen. Skogsbolagen vill också få ned älgförekomsten för att minska betesskador på planterad skog. Sanningen är nog att det har samverkat. Ökad avskjutning i kombination med rovdjurstryck gör självfallet att det blir mindre älg. En runda med ”älgsafari” på skogen gav tidigare garanterat resultat. Nu ska man ha lite tur att träffa på vårt högvilt. När älgmöten inte blir ”vardagsmat” så ser jag på dessa ståtliga djur med en ny uppmärksam blick när de ibland visar  sig.

älg

älg på vägen

Här vill vi inte ha älgarna, lyckligtvis här på en  väg som inte lockar till hög hastighet.

älg på hygge med kruståtel-1_1

Den rosaskimrande kruståteln på hygget krävde en älg för att bli ett bra foto, så kom den springande…