Det är en enorm skillnad på skog och skog. Skillnaden blir uppenbar när man kliver in i en naturskog, med träd i olika åldrar, döda liggande träd/lågor bemängda med tickor och mossa.  Det finns en artrikedom som är väsensskild från de monokulturer skogsbruket idag lämnar efter sig.  De liknar mera plantager än min definition av skog.

I morse besökte jag en riktig skog.  Ett nyblivet naturreservat lyckligtvis. Så den skogen kommer att finnas kvar både för människor och för alla de arter som har sin hemvist där. Artrikedomen visar sig när man sitter en stund och lyssnar och ser. Inom några minuter har jag både sett och hört de rödlistade arterna tretåig hackspett och lavskrika.  Lavskrikan är van att bli matad och kommer och tigger korv. Idag får den nöja sig med en bit smörgås. Den tretåiga flyger upp och ned på en död gran och lyfter bort små barkbitar i jakt på insektslarver. Den tillika rödlistade lunglaven växer på en asp intill. Kungsfåglarnas fina tunna ljudslingor hörs i granarna ovanför. En levande skog – skogen skog.

Tretåig hackspett

En bubblande källa i storskogen

Lavskrika