Ibland bjuder naturen på sällsamma uppvisningar. I det här fallet två sånglärkor under ett intensivt parningsbestyr. Paret följer varandra i böljande flykt omväxlande med en drillande sångflykt. Skådespelet jag bjuds på varar i flera minuter innan de försvinner till andra sidan fältet. Jordbruksmarkerna i byarna Freluga/ Edstuga lämpar sig väl för flera av de arter som idag nationellt sett minskar sin population. Här dominerar fortfarande ganska småskaligt jordbruk. Sånglärkan är en av de arterna som av allt att döma missgynnas av modernt intensivt jordbruk. Sedan i mitten av 1970 talet har arten minskat med cirka 75%.
Sånglärkan under spelflykt
Den 12 april brukar de första storspovsdrillarna höras från vår tomt. Även så detta år, ett märkligt ”tajmat” fenomen som har slagit in de flesta vårar. Även i år har de bjudits på bakslag för storspoven, inga snömassor, men 10 minusgrader flera mornar, som gjort åkermarkens yta benhård. Storspovens känsliga näbb behöver tränga ned i markytan för att lokalisera godbitar.
I den disiga morgonen framträder tranan.
Den blå kärrhöken får avsluta kavalkaden av vårfåglar.