Sällan har våren varit så efterlängtad. Snötäcket var metertjockt bara för ett par veckor sedan. När sedan tofsvipor, tranor m.fl. uppenbarade sig förra helgen var åkrarna fortfarande  täckta av snö och vi undrade hur de skulle klara sig. Flyttfåglarna tycks ha bättre pejl på läget än oss, för i ett nafs var snön borta. Nu hörs  tutande sångsvanar, trumpetande svanar och kacklande gäss så snart man öppnar dörren.

Tofsvipan kom till ett snötäckt Hälsingland för en vecka sedan.

Tranan var också på plats.

Likaså sädesärlan som sökte insekter som var infrusna i istäcket.

Storspovens känsliga näbb kunde knappast hitta några insekter i den stelfrusna marken.

Kärvt läge kunde det tyckas, men scenförändringen är total denna helg. Åkrarna är nästintill snöfria och på flera håll översvämmade.  Så även på grannens åker, där trängs krickor, sångsvanar  och även den  mer ”exklusiva” flyttfågeln spetsbergsgås.

På den översvämmade åkern fick jag se ett utdrag av baletten Svansjön. Musiken av  Tjajkovskij uteblev, däremot tutades och kacklades det högljutt…