Naturromantikerns morgon

I öster är himlen svagt rosafärgad av en ännu inte uppstigen sol. Själv är jag uppstigen men knappast rosig om kinderna. Sömnig men ändå glad att jag släpat mig upp halvfyra på morgonen. Jag lämnar byn med välklippta gräsmattor av kringvandrande robotgräsklippare.  Undrar i mitt sömniga tillstånd vad  det för norm som råder när ytan är så viktig? Även om jag inte äger en robotgräsklippare så är jag också en del av den normen.

Dit jag är på väg bekymrar jag mig inte om sådant, eller? Vårt vadande i materiella ting och allt annat strunt som omger oss påverkar oss sannolikt på ett djupare plan. Saknar vi  emotionella värden till något så tycker vi då att det är värt att bevara?  Blir klimathot och naturkatastrofer alltför abstrakt  när vi inte har en direkt relation till naturen.  Att vår naturalienation får konsekvenser är uppenbart när vårt välstånd räknas i materiell dynga som ödelägger vår planet.

En verklighetsflykt till en dimmig tjärn lättar sinnet. De dystra morgontankarna övergår sakta till inåtvänd glädje.

tidig morgon_Bodåker

Solen på väg upp i Bodåker

dimma finnskogssjö-1

Samma morgon vid Östra Saggen nära Rimsbo

sågtjärn_r

Sågtjärn

Dimmig morgon vid tjärnen

Dimmig morgon vid tjärnen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s